HJÄLP MODER JORD
För att underlätta och hjälpa moder
Jord så väljer jag att här lägga ut ett kapitel
ur min kommande bok redan nu. Boken kommer handla om hälsa, sjukdomar
och hur kroppen fungerar. När det gäller både
vår egen hälsa och moder Jords
hälsa så kan vi åstadkomma
kraftfulla
hälsofördelar genom att minska ner på
köttätandet.
Den STÖRSTA enskilda
påfrestningen och belastningen på moder
Jords hälsa
står köttätandet för!
Dessutom bidrar köttätandet till hungersnöd
och
vattenbrist bland Jordens
befolkning och ett oerhört lidande för många djur.
För att nästkommande
generationer ska kunna ha någon planet kvar alls att
vandra på så är det verkligen
hög tid att börja handla nu!
KÖTT
Vi har ständigt, år efter år, decennier efter decennier, i den civiliserade
västvärlden
ökat vårt intag av animaliska produkter. Förr, för inte så länge sedan – 60-70
år
sedan – var det en lyxvara med kött på matbordet hos gemene man. Det var
endast den rikare minoriteten av befolkningen som kunde tillhandahålla animalier
dagligen. Numera är det normalt att dagligen vid varje måltid, d v s 3 ggr/dag,
ha animaliska produkter på tallriken. I kölvattnet av denna kraftigt ökade
konsumtion av animalier följer en tydlig och markant ökning av lidanden i form
av livshotande, och livsförkortande sjukdomar, såsom cancer, diabetes,
hjärt-kärl
sjukdomar o s v. I samtliga fall medför dessa åkommor, mer eller mindre, ett
stort
lidande med rädslor, oro, smärtor och framförallt en ordentlig försämring av
livskvalitén. I
undersökning efter undersökning så visas att de som är
vegetarianer har en
bättre
hälsa. "I en undersökning fann man att personer för
vilka kött var den
främsta
proteinkällan löpte nästan tre gånger högre risk att
utveckla demens än
vegetarianer."
(John Robbins i boken "Hälsans hemligheter")
Om man dessutom är sjuk så kan det
vara av stort värde att börja dra ner
på
köttätandet. Man har lyckats bota samtliga kända kroniska sjukdomar genom
att
lägga om kosten till
vegetarisk! Den största studien som fokuserat på
sambandet
mellan kost och
hälsa i modern tid är den s k Kinastudien, som
leddes av doktor
T. Colin Campbell, där resultaten visade tydligt att ju högre
köttkonsumtion
desto sämre hälsotillstånd. Andra noggranna undersökningar
som bekräftat detta samband
och bör nämnas är de som har genomförts av
den välkände läkaren
Dean Ornish.
Doktor Caldwell B. Esselstyn jr skrev
följande i en artikel i The
American
Journal of Cardiology efter att ha genomfört
en stor undersökning:
"Vissa
kritiserar
en växtbaserad diet och anser att den är
för extrem eller
drakonisk. Websters
lexikon
definierar drakonisk som
"omänskligt grym".
En närmare granskning avslöjar att
"extrem" och
"omänskligt grym" inte
beskriver en växtbaserad kost, utan
konsekvenserna av
vår nuvarande
västerländska kost. Att få bröstbenet itusågat
för
en bypass-operation
eller drabbas av stroke som leder till afasi kan väl kallas
extremt,
och att få bröst, prostata, tjocktarm eller ändtarm borttagna på grund av cancer
kan
kännas omänskligt grymt. Dessa sjukdomar förekommer sällan bland folk som
äter en växtbaserad kost." Han är en framgångsrik hjärtläkare och ger
alltid
rekommendationen att man aldrig ska äta något som har ett ansikte eller
mamma.
Kroppen har
faktiskt inte så stort dagsbehov av proteiner (äggvita) som man vill
göra
gällande.
Detta bevisar ovanstående argument! Dock så har man inte så
mycket vunnet om
man bara slutar att äta kött och ändå fortsätter att vräka i sig
raffinerade
kolhydrater (sötsaker, bakverk, vanlig vit pasta, vitt bröd o s v) och
koka all
föda.
En del personer som saknar grundläggande hälsomedvetenhet tror
att de kan
frossa i allt annat bara de inte äter kött för att undvika ohälsa.
Jag hoppas
att du
som läser denna bok kommer förstå att det inte är så enkelt.
Då är det mycket
bättre och hälsosammare att vara en hälsomedveten köttätare!
Många tror också
att man måste kompensera för det förlorade proteinet man går
miste om när man
slutar äta kött. De äter då mängder med bönor, främst
sojabönor och produkter
gjorda av dem, vilka tyvärr är lika slembildande som
köttprodukter. Sojabönor är
också ofta kraftigt genmanipulerade vilket knappast
är gynnsamt för din kropp
att
få i sig. Sojabönan innehåller 40 % protein som
ska jämföras med kött som
innehåller upp till ca 25 % som mest. Detta kan ge
kroppen alldeles för stora
proteinmängder att hantera, dock belastas den inte
på samma sätt som av
animaliskt protein. Sojabönan är också lite syrabildande
men den är helt klart
mycket nyttigare att äta än kött. Jag förespråkar dock
sparsamhet med sojabönor och sojabönsprodukter. ”Protein i alltför stor mängd
behöver
kroppen inte och
överskott av
protein blir av kroppen endast använt som
bränsle,
och som bränsle är protein
underlägset kolhydrater och fett och ger betydligt
mindre
energi än dessa ämnen.
Smältningen av överskottsprotein lämnar dessutom
toxisk
ämnesomsättningsslagg,
som bidrar till självförgiftning och sjukdom.”
(Paavo O. Airola i boken
”Hälsohemligheter”)
Dock ska
vi människor kanske vara tacksamma över att vi kan äta kött vid behov.
Annars skulle vi kanske inte ha kunnat överleva vissa svåra tidsperioder då vi
inte
kunnat finna tillräckligt med annan föda. Men jag själv anser att vi i dagsläget
inte
behöver äta kött överhuvudtaget. Framförallt gäller detta västvärldens
industrialiserade länder där vi har ett överflöd av andra alternativ att äta.
Sedan
kan man fundera över om vår naturliga föda är animalisk? Jag känner i alla fall
ingen direkt hunger eller salivutsöndring när jag ser en get eller ko vandra
omkring
i en inhägnad. Däremot vattnas det i munnen när jag ser ett moget färskt äpple.
Har du provat att äta kött utan att salta eller krydda det? Kött varken smakar
eller
luktar speciellt gott i sig självt utan man måste krydda det. Det är alltså inte
köttets
smak man uppskattar utan kryddorna! Är det ett tecken på ett naturligt födoämne?
Jag tycker det är ytterligare ett tecken på att det inte bör ätas. Köttätande
bidrar
också till att man får en stor och mycket skadlig saltkonsumtion. Om du känner
att
du vill sluta äta kött så råder jag dig att successivt minska ner
på det. Och enklast
går det om du i början några gånger i veckan ersätter korven, köttfärsen, biffen
o s v
med ett vegetariskt alternativ (vegetarisk korv eller grönsaksbiff o s v), det
finns
numera i de flesta livsmedelsbutiker. De flesta brukar välja att först utesluta
det
röda köttet och fortsätta äta fisk och fågel under en längre övergångsperiod för
att
sedan eventuellt sträva mot ett vegetariskt leverne. Jag själv brukar dock
rekommendera att man först utesluter fisk samtidigt som man minskar ner på
det övriga köttet för att sedan även sluta med det om man önskar det.
En följd
vid köttätande är att man förstör den viktiga tarmfloran p g a ökningen av
förruttnelsebakterier. Alla livsprocesser i en kropp (människa eller djur)
upphör helt
inom ca 6 minuter efter dödsögonblicket och då startar istället den naturliga
nedbrytande förruttnelseprocessen. Visst kan nedfrysning tillfälligt hindra
denna
process men man hinner inte med att stycka, tappa blod, förpacka, transportera
och
djupfrysa köttet på slakteriet inom denna tidsramen. Alltså är köttprodukter
nedbrytande enligt naturlagarna och kan då knappast anses vara hälsosamt och
livsuppbyggande att äta även om det under längre perioder går att överleva på
det.
Även i kylskåpet fortgår förruttnelseprocessen och förökningen av
förruttnelsebakterier i köttet även om kylan bromsar det något. Om du vill äta
kött
så ät det så färskt som möjligt. Många vill göra gällande att fisk är ett bättre
val än
det röda köttet. Fisk är mer lättsmält och kräver alltså mindre energi av
kroppen att
smälta. Fisk ruttnar dock tyvärr mycket fortare i tarmen då den innehåller en
högre
koncentration av förruttnelsebakterier. Ägg och skaldjur är ännu värre!
"Intet förorenar i högre grad människokroppen än den vanliga kött-, fisk-, och
äggdieten
med sina förruttnelsebaciller, sina stora mängder salt, skarpa kryddor och
apokryfiska
såser. All köttföda utgör »död föda»
– en näring, varifrån livet flytt, till skillnad från
»levande föda» i form av frukter och grönsaker. Den som förtär kött, äter
»kadaver»,
fullt av alla de ämnesomsättningsprodukter och likgifter, som stagnerade i
djurkroppen
i det ögonblick djuret dödades. Härtill kommer att från och med det ögonblick
djuret
dödades, så började de allestädes närvarande
förruttnelsebacillerna sitt
förvandlingsarbete.
Dessa strömma till i miljoner och utveckla sig hastigast i den döda
cellvävnaden, vilken de genomdränka med sina avsöndringar (exkrementer). Så
innehåller t. ex. ett enda gram biffstek 1.500.000
förruttnelsebaciller, ett gram svinkött
2.900.000, ett gram oxlever 31.000.000, ett gram hamburgerstek 75.000.000 och
ett
gram svinlever 94.500.000 förruttnelsebaciller. Värre ännu är det beställt med
det lösa
och vida lättare förruttnande fiskköttet, som per gram innehåller 120.000.000
förruttnelsebaciller. Men värst av allt är gamla ägg
– och när äro icke
ägg gamla? - som
så snart hönan lämnat dem infekteras av biljoner hungriga förruttnelsebaciller,
vilka
just på grund av den rikedom av äggvita och närande beståndsdelar, som äggets
vita
och gula innehåller, rusa till, genomtränga det porösa skalet och föröka sig
vilt, så ett
ett några dagar gammalt ägg kan innehålla från 150 till 220 miljoner
förruttnelsebaciller per gram. Intet bidrager därför i högre grad till kroppens
hemfallenhet
åt förkylningar och invasionen av sjukdomsalstrande mikrober än just kött-,
fisk- och
äggkosten. Förkylningsbaciller och förruttnelsebaciller trivas utmärkt väl
samman.
Hand i hand med köttkosten går alltid en hårdnackad förstoppning, som
åstadkommer
ständiga anhopningar av exkrementer i tjocktarmen och förvandlar detta
livsviktiga
organ till en kloak för upphopade avskräden, och dess nedersta del, ändtarmen,
till en
latrintrumma, i vars dynga det vimlar av förruttnelsebaciller och deras närmaste
släktingar inom mikrobvärlden. Dessas giftiga avsöndringar spridas sedan i hela
kroppen,
isynnerhet som blodet från ändtarmen icke går, på samma sätt som från hela den
övriga
delen av tarmkanalen, genom portådern till levern för att där steriliseras och
renas, utan
direkt in i kroppen genom den stora hålvenen, Vena Cava. Detta faktum visar
tydligt,
att ändtarmen av naturen aldrig var avsedd att bli en behållare för exkrementer,
som
den civiliserade människan, genom sin köttkost gjort den till." (Are
Waerland i boken
"Våra förkylningssjukdomar") Det är omöjligt att undgå
förruttnelseprocesser i mag-
tarmkanalen som köttätare vilket skapar en mycket gynnsam miljö för
inälvsparasiter, inälvsmaskar och skadliga bakterier att frodas i, och det
bidrar till
otaliga sjukdomars uppkomst!
Fisken
är ett rovdjur vilket placerar den högre upp i näringskedjan än våra grisar,
kycklingar och nötkreatur. Detta gör att den samlar på sig mer gifter och
tungmetaller.
Något som vissa sjuklingar måste tänka på
– t ex de som lider av elallergi,
kvicksilverförgiftning eller någon annan förgiftningssjukdom. John Robbins
skriver i
boken "Hälsans hemligheter": "Mycket av dagens fisk innehåller tyvärr
metylkvicksilver.
Det är ett allvarligt problem eftersom metylkvicksilver angriper hjärnan och
hela
nervsystemet." Han påpekar också att det finns goda anledningar att undvika
odlad fisk: "Odlad lax lever tillsammans med femtio tusen andra laxar
instängd i en
undervattensbur där vattnet de dricker snabbt blir förorenat av deras
avfallsprodukter.
De måste därför rutinmässigt utfordras med en mängd mediciner, hormoner,
antibiotika och vaccin för att kunna överleva under dessa omständigheter. Vild
lax
utvecklar sin karaktäristiska orange-rosa färg genom att äta krill (ett litet
räkdjur).
Den odlade laxen, däremot, är trist gråaktig i färgen och ser därmed inte lika
aptitlig ut." Men detta löser man genom att mata dem med specifika
kemikalier så att de får ett färggladare utseende. Våra boskapsdjur
(och kycklingarna i synnerhet!) är istället mer sönderstressade genom sättet de
behandlas på. Vi ger dem tillväxthormoner, antibiotika i mängder, vaccinationer,
undermålig föda mm vilket gör att de inte mår så bra. 50 % av all användning av
antibiotika förbrukas av köttindustrin. Då lär väl vi människor knappast bli
friskare
genom att äta detta sjuka kött!?
Om man jämför med hur människans
mag-tarmkanal är utformad med ett
utpräglat köttätande rovdjur som t ex ett
lejon
så finner man ganska stora
anatomiska och funktionella skillnader. Ett lejon har
en
stor magsäck och mycket
starkare magsyra för att kunna smälta köttet snabbt och
effektivt och sedan en
kort tarmkanal. Detta ser till så att köttet inte har så
lång
transportväg och
därmed behålls det kortare tid i ett lejons mag-tarmkanal
vilket
skyddar mot
förgiftande förruttnelseprocesser i deras tarmar. De har även en
helt
annan bakteriekultur (tarmflora) och surare matsmältningssafter och saliv.
Deras lever kan hantera 10-15 gånger mer urinsyra än hos en människa
(eller växtätande djur) och deras njurar utsöndrar sur urin utan att ta skada.
Ytterligare en avgörande skillnad är givetvis lejonens tänder och klor som gör
att
de kan slita loss köttstycken från bytet. Än viktigare är att de med hjälp av
dessa
kan ta sig igenom tjock hud och päls för att kunna komma åt köttet. Klarar du av
att bita dig igenom seg älghud med dina trubbiga tänder? Nej självklart behöver
vi redskap (kniv) för att kunna klara av det vilket har gjort att vi med hjälp
av dessa
har kunnat anpassa oss till köttätande i perioder av nöd. Befinner
du dig i
hungersnöd för tillfället? Samtliga köttätares käkar är fixerade så att de
inte
kan röra dem i sidled, vilket människan kan. Detta betyder att vi är skapta för
att
äta en fiberrik växtbaserad föda som vi med hjälp av våra kindtänder kan mala
sönder p g a att vi kan röra käkarna i sidled. Våra kroppar är helt enkelt inte skapta
för animalisk
föda
under optimala förhållanden! Are Waerland skriver så här i boken
"Miljonär i hälsa": "Käkarna med tänderna drogo sig tillbaka under näsan,
vilket
gjorde det anatomiskt omöjligt för henne att med dessa angripa ett annat djur
utan att kväva sig själv. Varje försök att under strid sänka tänderna i
en djurkropp
hade ofelbart täppt till näshålorna och i så hög grad försvårat andningen, dvs.
syrehämtningen, att människan sett sig tvungen att på grund av andnöd släppa
taget -
oavsett att tänderna voro obrukbara för ett sådant ändamål. Däremot ha alla
köttätande
djur sina nosöppningar så placerade, att de med sina tänder skola kunna hålla
greppet
och andas fritt, tills att det angripna djuret av utmattning och blodförlust
dignar till
marken. Frånsett andra anatomiska vittnesbörd äro sålunda enbart käkarnas och
tändernas ställning i förhållande till andningsorganens näsöppningar ett
tillräckligt
bevis för att människan i naturtillståndet aldrig varit köttätare."
"Det
torde numera stå klart för
vetenskapen, att
människan ursprungligen varit en helt
vegetariskt levande varelse och
att det
animaliska inslaget i vår föda tillkommit på ett
mycket sent stadium i den
biologiska
utvecklingen. Hela vår kroppskonstitution,
vår yttre och inre byggnad, främst
vår
födoupptagningsapparat
– alltifrån
käkparti och
tänder ända ner till ändtarmen –
pekar entydigt på att vi är skapta till växtätare."
(Nils Kalén i boken
"Hälsans lexikon")
På frågan huruvida kött är naturlig föda eller inte för människan så skriver
Harvey Diamond följande i boken "Fit for life": "Testa det på barn! Sätt en
liten
unge i en lekhage med en kanin och ett äpple. Om barnet äter upp kaninen och
leker
med äpplet, så ska du få en bil av mig."
När kroppen ska bryta ner och använda sig av animaliskt protein
vid
ämnesomsättningen så bildas det bl a urinsyra som slaggprodukt som kräver
en
hel del av kroppen för att neutraliseras. För att kroppen ska kunna klara av
detta
så behövs det basiska mineraler (framförallt natrium) vilka måste tas av kroppens
s k buffertreserver.
Vid stor köttkonsumtion så förlorar kroppen även stora mängder
kalcium
och
magnesium som tas från skelettet vilket orsakar benskörhet. Urinsyran
frestar
även
mycket på njurarna, mjälten, bindväven, levern och lederna vilka alla
har en
begränsad förmåga att stå emot olika syror. En någorlunda frisk kropp
klarar av att hantera och neutralisera maximalt 8 gram urinsyra varje dygn
–
450 gram
kött, som inte är en ovanlig kvantitet per dygn bland västvärldens
befolkning,
innehåller 16 gram! Allt kött, fisk, fågel, skaldjur
och
ägg är starkt
syrabildande. ”Ätandet av kött eller någon som helst produkt eller
extrakt därav
resulterar i en
anhopning av omåttliga mängder syra, av vilka den
skadligaste är
urinsyran, som
musklerna suger upp som en svamp suger upp vatten.
Så snart
ansamlingen av
denna urinsyra har nått mättnadsgraden, kristalliseras den
och
urinsyrekristaller
bildas, vilka är så smärtsamma vid reumatism,
nervinflammation,
ischias etc.”
(Norman Walker i boken ”Diet-råd i samband med råsaft-terapi”)
Kött är oerhört
slembildande.
Immunförsvaret och blodcirkulationen
koncentreras som mest till mag-tarmkanalen
(matsmältningsleukocytosen) vid
måltider innehållande kött-, ägg eller
mjölkprodukter.
Även det ska jämföras med en frukt- eller grönsaksmåltid där detta inte sker.
Detta betyder att kroppen reagerar på en invasion av
skadliga ämnen
som den försöker försvara sig emot! Om man äter kött-,
ägg- eller
mjölkprodukter 2-3 gånger dagligen år efter år så blir belastningen alldeles för
stor
för immunförsvaret vilket gör att det ständigt är kraftigt överansträngt. Det
finns ingen
möjlighet för återhämtning och uppbyggnad av immunförsvaret vid sådant leverne.
Om du väljer att äta kött så är det mycket vunnet för din hälsa om du ser till
att äta
helt vegetariskt några dagar i veckan så immunförsvaret kan få välbehövlig vila.
”Vetenskapsmän och goda iakttagare har kunnat konstatera, att cancersjukdomar är
mest representerade i de länder där befolkningens föda huvudsakligast innehåller
animalisk äggvita.” (Dr Alfred Vogel i boken ”Den lille doktorn”)
En vanlig
följd av stor köttkonsumtion är förkylningar. Jag själv har inte haft en enda
förkylning sedan jag slutade med kött. Förkylning är ett tecken på försurning,
slembildning och dåligt immunförsvar som köttkonsumtion ofta leder till. Jag
kommer
att tänka på ett fall där en kollega till mig på en arbetsplats, som jag jobbade
på för
5-6 år sedan, berättade att han hade varit vegetarian i 17 år och under den
tiden
aldrig haft någon förkylning. Han hade varit mycket piggare och sällan sjuk.
Men sedan ett par år tillbaka hade han träffat en kvinna som ägde en fårfarm
vilket
gjorde att han valde att börja äta kött igen. Och sedan dess drabbas han av 2-3
förkylningar varje år, precis som han hade gjort innan hans vegetariska period.
Givetvis drabbas ohälsosamma vegetarianer också av förkylningar, särskilt de
som vräker i sig syrabildande, slembildande och förstoppande dödsmedel.
Jag själv var också alltid förkyld 2-3 gånger varje år förut när jag åt kött.
Den tyske
professorn Lothar Wendt konstaterade för ca 30 år sedan att vid riklig
konsumtion av animaliskt protein så lagras stora mängder med svårlösligt protein
på kapillärväggarnas basalmembran (grundmembran) vilka då kan öka tjockleken
med många gånger det normala. Detta försvårar givetvis närings- och
syretransporten från kapillärblodet ut till vävnadscellerna. Det belastar
givetvis
även blodets cirkulation med följd av att blodtrycket måste höjas. Osmält
protein
lagras även i bindväven. Professor Wendt påtalade att detta är en stor orsak
till
uppkomsten av reumatism, gikt, åderförkalkning, högt blodtryck, hjärt- och
kärlsjukdomar och bildning av blodproppar. ”Wendt lyckades med hjälp av
elektronmikroskopbilder visa att överskottsproteinet täpper till grundmembranet,
ett filtrerande membran mellan kapillärerna och cellerna. Det hjälper till att
reglera
flödet av näringsämnen och slaggprodukter mellan kapillärer och celler, och
vätskan
i dessa vävnader. Ju mer överflödigt protein i kosten, desto mer protein samlas
i
grundmembranet, vilket resulterar i ett tjockare grundmembran med tilltäppta
porer.
Det blir svårare för proteiner och andra näringsämnen, även för syre, att komma
in i
cellerna, och för slaggprodukter och avfall att kunna komma ut ur cellerna. Till
sist blir
grundmembranet så igenslammat av överskottsprotein, att cellerna på
kapillärväggarnas insidor sätter igång att samla ihop och lagra detta
överskottsprotein
i olösliga former, som då ackumuleras på kapillär- och artärväggarnas insidor
och
förorsakar åderförkalkning, högt blodtryck, åldersdiabetes och vad forskarna
Wendt
benämner kapillärvävnadsdegenerering – resultatet av igenslammade grundmembran
i hela kroppen. Dessa tilltäppta grundmembran medför cellulär undernäring.”
(Gabriel Cousens i boken ”Andlig näringslära”) Om man istället börjar äta
övervägande del råkost och mindre kött och andra dödsmedel, så blir
grundmembranen så småningom rensade, mjukare, tunnare och mer
genomsläppliga igen.
På det
”moderna” sätt vi sedan slaktar dessa stackars djur gör att de blir
panikslagna
(nästan alla har väl sett otäcka bilder på TV eller Internet från
slakterierna?). Detta
gör att de utsöndrar adrenalin (ett stresshormon) i stor
mängd vilket sedan givetvis
finns kvar i köttet vi ska äta av. I dagens
stressade
välfärdssamhälle får vi väldigt
stora mängder av detta gift enbart genom vår
egen
produktion ifrån våra binjurar.
Och då vinstdrivande företag alltid har en piska över sig att ständigt tjäna mer
pengar och effektivisera så kommer detta i slutändan att öka djurens lidande
ännu
mer. Påståenden om att djur inte har en själ
eller
känslor anser jag är att verkligen
inte vilja vakna upp och se sanningen i
vitögat.
Antagligen har de personer som står
bakom sådana uttalanden aldrig haft något
eget husdjur eller någon kontakt med
levande djur ens i liten utsträckning.
”Om slakthusen hade väggar av glas så vore vi alla vegetarianer.” (okänt
ursprung)
Gabriel Cousens skriver följande i boken "Den 7-faldiga freden": "Ett
kosthåll som
innebär att man inte behöver döda nötboskap, getter, får, kycklingar, kalkoner,
fåglar
eller fiskar bringar oss exempelvis i harmoni med naturens universella
kärlekslag. En
vegetarian bidrar inte till lidande, smärta och död för djur på denna planet."
Han
fortsätter: "Många har framhållit att den attityd som tillåter oss att döda
djur för
nöjes skull och för föda, är samma attityd som bidrar till att skapa krig. En
engagerad
kväkare vid namn Thomas Tyron (1634-1703), varnade sitt folk och framhöll att
när
man dödar djur för att äta kommer det från samma källa till "vrede" som dödandet
av människor. Han förutsade att många av hans kväkarbröder i Pennsylvania, som
inte
var vegetarianer, förr eller senare skulle ta till vapen och kriga, och hans
farhågor
besannades. Våldet att döda djur för att äta vilar på samma grund av
"rättfärdigt" våld,
som ofta leder till att människor dödas."
"Fullvärdigt protein"?
Det är
också en överdriven myt att det bara skulle finnas ”fullvärdigt protein” i kött.
Varifrån kommer proteinet som oxen, elefanten och gorillan bygger upp sina
enorma
muskelmassor av? Från vegetabilier. Om man blandar flera ”mindre fullvärdiga”
proteinkällor så kan kroppen av dessa sedan bilda "fullvärdigt protein". Kroppen
kan
lagra proteiner så det är inte så viktigt att tänka på detta i varje måltid utan
mer se
till så att man äter av omväxlande proteinkällor under hela veckan. ”Om man äter all
slags frukt, grönsaker, nötter och groddar regelbundet får man
alla de
aminosyror som
är nödvändiga för att kroppen skall kunna bygga upp det protein
den
behöver.”
(Harvey Diamond i boken ”Fit for life”) Men om du ändå känner oro
för att
inte få i
dig tillräckligt med protein så finns det "fullvärdigt protein"
i; aubergin,
banan,
blomkål, bovete, brysselkål, bönor, gojibär, groddar, Gröna drinkar, gurka, hirs,
incabär, linfrö, majs, morot,
nötter, okra, oliver (mogna, ej gröna!), potatis,
pumpafrö (kallas även för pumpakärnor), quinoa,
sesamfrö (helst oskalade),
solrosfrö, spirulina, squash, sötpotatis, vitkål, ärtor och
allt bladgrönt (persilja,
ruccola, spenat
o s v). De flesta frukter ger samma andel
fullvärdigt protein som
modersmjölk. ”Proteinkvaliteten i en del vegetabilier anses
till och med vara högre än i
kött, såsom i
fråga om protein i potatis och grönsaker.
Ni har kanske ej hört berättas om det,
men
potatis är en källa till fullständiga proteiner.
De innehåller inte endast
stärkelse.
Potatisproteinerna kan biologiskt jämföras med
äggproteiner. I några
experimentfall
levde människor tre till sex år med potatis som
enda proteinkälla och hölls vid
god hälsa
under hårt arbete.” (Paavo O. Airola i boken
”Hälsohemligheter”)
Det finns även "fullvärdigt protein" i sojabönor men som jag
redan nämnt så rekommenderar jag sparsamhet med dem. Alla näringsämnen
(och proteiner) bryts
ner av kroppen till molekyler,
och ibland ända
ner till
atomer,
för att sedan
byggas upp igen till kroppsegna
proteiner, glukos,
fettsyror
o s v.
Just därför så menade Norman Walker att det
inte kan finnas något
”fullvärdigt protein”.
Det skulle bara vara möjligt om
kroppen använde det
”fullvärdiga proteinet” i
oförändrat skick vilket inte sker. "Detta för oss in
på hela frågan rörande köttätande som man framför allt inte förstått. Folk
som känner till situationen anser att detta är det mest ironiska i hela
frågekomplexet. Protein byggs inte upp i kroppen genom intag av protein.
Jo, du har läst rätt. Protein byggs upp av aminosyrorna i maten. Protein
byggs upp av proteinhaltig mat endast i den utsträckning som aminosyrorna
i maten kan utnyttjas. Föreställningen att du skulle kunna äta ett stycke
oxkött eller griskött eller kyckling och att det blir till protein i kroppen är
absurd. Animaliskt protein är ingenting annat än animaliskt protein, inte
människoprotein." (Harvey Diamond i boken "Fit for life")
Kroppen
återanvänder också proteinet från sina egna förbrukade och döda celler
genom att bryta ner dem till aminosyror. ”Det är en vanlig iakttagelse, att
proteinnivån i blodet (serumalbumin-spegeln) hos fastande patienter förblir
konstant och
normal under hela fasteperioden, trots att protein inte konsumeras. Orsaken
härtill är,
att proteinet i vår kropp befinner sig i ett så kallat dynamiskt tillstånd: det
betyder att
proteinerna ständigt växlar från en form till en annan, varvid de sönderdelas
och
uppbyggs på nytt av aminosyror från blodplasmat. Sålunda använder kroppen samma
proteiner om och om igen, då det behövs.” (Paavo O. Airola i boken
”Hälsohemligheter”)
Norman Walker påpekade också att vi får en del av vårt proteinbehov tillfredsställt
via en optimal och korrekt
andning
eftersom det inte bara är syret vi inandas.
78 % av luften består av kväve vilket är grundämnet som aminogruppen
(amino betyder i princip kväve) i aminosyrorna är uppbyggda omkring.
Givetvis kan
kroppen
delvis
använda sig av detta för att tillverka kroppsegna
proteiner.
Jag har
själv hjälpt
flertalet personer som velat sluta med köttätande men inte
riktigt
klarat
av det
p g a att de efter en tid fått ett ”sug” efter kött. Detta
”proteinsug”
försvinner
när de lärt sig att andas djupt med magen och genom näsan. Köttätande
påverkar även andningen väldigt negativt. Kött är kraftigt förstoppande p g a
total
avsaknad av fibrer och livskraft. Det finns ingen livskraft i ett
lik eller likdelar!
Kött är den mest svårsmälta och energikrävande födan vilket man själv kan känna
av
genom att man efter t ex en stor köttmåltid blir matt och trött. Det blir man
inte av en
råkosttallrik, fruktsallad eller grönsakssoppa.
När vi
växer som mest, när vi är små bebisar, så är vårt proteinbehov också som
allra störst. Modersmjölken innehåller ca 1½ % protein vilket för en
fullvuxen
person motsvarar ett dagsbehov på ungefär 35 gram protein men en viktig skillnad
är att man som vuxen inte längre växer! Troligen är vårt dagliga proteinbehov
mycket mindre – mellan 15-20 gram. Just detta gör att i alla fall jag inte tror
på de
riktlinjer som är de ”officiella” när det gäller vårt proteinbehov. Varifrån
kommer då
dessa riktlinjer och gränsvärden ifrån? Kanske man ska fundera över vem
eller vilka
som tjänar pengar på att vi äter mycket kött? Gabriel Cousens skriver
följande i
boken ”Andlig näringslära”: ”Striden rörande proteinrik eller proteinfattig
föda handlar
mer om förvirring och rädsla än om fakta. Den proteinrika synen på näringen
grundar sig
ursprungligen på tysk forskning under 1800-talet, som hävdade att människan
behöver
minst 120 gram protein per dag. Högproteintänkandet dröjer sig fortfarande kvar,
även
om man bland traditionella näringsexperter numera bedömer behovet till mellan 60
och
90 gram per dag. Men specialistforskning världen över låter förstå, att det
faktiska
proteinbehovet snarare ligger på en 25 till 35 gram, eller mindre om det ätes
rått.”
Behöver jag tillägga att den tyska forskningen som nämns var finansierad av
kött-
och mejeriindustrin? Han skriver vidare: ”Den allra största rädslan hos
förespråkare
för köttätande och hos nyblivna vegetarianer är oron för att man inte skulle få
tillräckligt
med protein. Problemet är dock det motsatta: vi stoppar i oss för mycket
protein.”
Då alla enzymer består av proteiner så krävs det givetvis en större mängd
protein via födan om man äter övervägande kokt eller upphettad föda vilken
innehåller mycket små mängder enzymer eller oftast inga alls. Då måste ju
kroppen själv ombesörja enzymproduktionen som då kräver lite extra protein.
Men om man äter övervägande rå och levande föda som innehåller stora
mängder enzymer så behöver inte kroppen själv anstränga sig för att
producera dessa enzymer vilket gör att proteinbehovet minskar ytterligare.
"Vi kan starta med det utgångsläget att vi helt enkelt inte behöver så mycket
protein som man velat få oss att tro. För det första återanvänder kroppen 70%
av sitt proteinhaltiga avfall. För det andra förlorar kroppen bara omkring 23
gram
protein per dag. Det försvinner genom avföringen, urinen, håret, hud som flagar
av och genom svettning. För att fylla på 23 gram skulle man behöva äta mellan
ett halvt och ett kilo protein per månad."
(Harvey Diamond i boken "Fit for life")
Om man
räknar efter hur mycket av energivärdet som kommer från proteiner i
modersmjölken så är det 5 %. Det kan jämföras med energivärdet från protein i
följande vegetabilier; ananas 3 %, päron 5 %, persika 6 %, apelsin 8 %,
jordgubbar 8 %, honungsmelon 10 %, potatis 11 %, nötter (mandel, cashew, valnöt)
ca 13 %, bovete 15 %, citron 16 %, lök 16 %, solrosfrö 17 %, tomat 18 %,
aubergin 21 %, gurka 24 %, kidneybönor 26 %, squash 28 %, linser 29 %,
gröna ärtor 30 %, bondbönor 32 %, persilja 34 %, blomkål 40 %, broccoli 45 % och
spenat 49 %. Är du fortfarande rädd för att inte lyckas få i dig tillräckligt
med protein?
När jag gick i skolan fick jag lära mig hur jag skulle äta enligt kostcirkeln,
som var
väldigt färgglad och dekorativ. Och det påpekades att det var viktigt att man
dagligen fick i sig födoämnen från kostcirkelns alla olika delar. En stor och
mycket
viktig del var tydligen den med kött och en annan stor och viktig del var den
med
mejerivaror som det propagerades mycket för. Behöver jag nämna att kostcirkeln
är framtagen av kött- och mejeriindustrin?
Många
påstår att behovet av protein, och då främst ”högvärdigt protein” från
animalier, är nödvändigt vid hårt arbete och hård fysisk träning. Följande
idrottslegender och vegetarianer motbevisar denna myt genom deras
prestationer.
Sveriges genom tiderna förste professionella bodybuilder, Andreas Cahling,
vann
titeln Mr. International 1980. Friidrottslegenden Edwin Moses har ett av
friidrottsvärldens kanske mest svårslagna rekord med 122 vunna lopp i rad.
Han var häcklöpare på distansen 400 meter, vilket förövrigt inom
friidrottskretsar
anses som den allra mest fysiskt krävande grenen, och var obesegrad
och vann
samtliga lopp mellan 1977 och -87. Han har fortfarande den näst bästa tiden
på
distansen med 47,02 sekunder. En annan välkänd friidrottslegend är Carl Lewis
som
vann hela 9 OS-guld och 8 VM-guld som sprinter och längdhoppare. Den finländske
medel- och långdistanslöparen Paavo Nurmi tog 9 OS-guld och slog 25
världsrekord.
Stan Price blev både världsmästare och världsrekordhållare i grenen bänkpress i
tyngdlyftning. Katherine Monbiot blev världsmästare i armbrytning.
De båda
legenderna Martina Navratilova och Billie Jean King har nått enorma
framgångar i
tennis. Triathlon anses
som en av de absolut mest uthållighetskrävande
sportgrenarna, och då särskilt
tävlingen Ironman på Hawaii. I denna tävling måste
deltagarna genomföra
3,8 km
simning i havet följt av 180 km cykling för att sedan
avsluta med att springa
ett helt
maratonlopp på 42,195 km. Dave Scott har vunnit
denna tävling sex gånger under
en
strikt vegetarisk kost. Jag avslutar med att
nämna Sixto Linares som har
världsrekordet
i 24-timmars triathlon. Alla dessa
idrottslegender blev inte framgångsrika trots att de åt vegetarisk föda utan
tvärtom
–
de blev framgångsrika tack vare det. Det finns givetvis många fler vegetarianer
än de nämnda som
motbevisar att ”man måste äta kött” vid hårt kroppsligt arbete.
Anledningen till att animaliskt protein ansetts (och tyvärr fortfarande anses)
som
"högvärdigt protein" kommer från tidiga experiment på råttor där man fann att
de råttor som fick animaliskt protein växte snabbare
än de råttor
som fick enbart
vegetabilier. Man resonerade
– ju större desto bättre. När man
senare gjorde om
och förlängde studierna på råttorna fann man dock att råttorna
blev sjukligare,
drabbades av kroniska sjukdomar, åldrades fortare och dog i
förtid, oftast p g a
sjukdom. Detta är givetvis en mycket viktigare upptäckt som
man inte fört fram
lika hängivet. Råttor som fått leva på vegetarisk föda växer således långsammare
men dör inte i förtid och risken att de drabbas av
hemska sjukdomar är
minimal.
När man slutar äta animalier blir uthålligheten
dessutom mycket bättre.
Arkeologer
har med hjälp av strontium 90-metoden funnit klara bevis för att
gladiatorerna levde på strikt vegetarisk kost. Gladiatorerna var de
starkaste,
tuffaste och livskraftigaste personerna under romartiden. De
var mycket
hälsomedvetna och noggranna med att sköta om sig själva och sina kroppar
på bästa sätt. De hyllades som hjältar och begravdes på särskilda platser
vilket gjort att man har kunnat kartlägga deras leverne genom analyser av
benknotorna man grävt upp. Man har innan alltid trott att gladiatorerna
frossade
i stora mängder kött för att bli "stora och starka", vilket visat sig vara
helt felaktigt. ”Paradoxalt är, att när det sedermera påvisades,
att äggvitebehovet
även genom
starkt kroppsarbete knappast ökas, förblev köttet
dock en
propagandasak.”
(Ragnar Berg i boken ”Vår kost och vår hälsa”)
"Följande intressanta kommentarer stod att läsa i ett av numren för 1978 av
Journal of the American Medical Association. Förbundets avdelning för kost och
näringsfrågor uttalade: "Intag av proteinsupplement av idrottsmän som äter en
för
övrigt välsammansatt kost är inte till någon nytta i ett program för
body-building.
Idrottsutövare behöver samma mängd proteinrik mat som icke-idrottsmän. Protein
ökar inte styrkan. I själva verket kräver det ofta mer energi att smälta och
ämnesomsätta ett överskott av protein. Dessutom kan ett sådant överskott hos
en idrottare leda till vätskeförlust, aptitlöshet och diarré." Om man
förutsätter att
man skall ägna sig åt ökad fysisk aktivitet är det endast nödvändigt att öka
kolhydratintaget för att garantera att man får mera bränsle. Proteiner är
katastrofalt
undermåliga när det gäller bränsleeffekt och bidrar inte direkt eller effektivt
till
muskelverksamheten. Protein producerar inte energi, tvärtom förbrukar det
energi.
Ett lejon som uteslutande lever av kött, sover tjugo timmar per dygn. En
orangutang, som uteslutande äter växter, sover sex timmar. Journal of the
American Medical Association meddelade också 1961: "En vegetabilisk kost kan
förhindra 90 till 97 procent av alla hjärtsjukdomar." Det är statistik som talar
sitt
tydliga språk." (Harvey Diamond i boken "Fit for life") Med ökat
kolhydratintag
menas här specifikt komplexa kolhydrater och inte raffinerade och
processade
kolhydrater såsom vitt mjöl och socker. Komplexa kolhydrater finns i frukt, bär
och grönsaker.
"För att släppa felaktiga tankesystem som bygger på rädsla och orsakar
motvilja
till en vegetarisk kost, kan det vara bra att känna till att statistik från hela
världen
på ett övertygande sätt visar att en vegetarisk kost är vida överlägsen en
köttbaserad kost. Såväl när det gäller omedelbara hälsoeffekter som effekter på
livslängd och fysisk uthållighet. Redan 1917 visade forskningsresultat
publicerade i
Yale Medical Journal av professor Irving Fisher att vegetarianer har en
uthållighet
som är omkring dubbelt så stor som hos köttätare. 1961 skrevs i Journal of the
American Medical Association att: "En vegetarisk kost kan förhindra nittiosju
procent av våra hjärtinfarkter." John Robbins visar i Diet for a New America att
vegetarianer som inte konsumerar mjölkprodukter (veganer) har en tiondel så
många hjärtattacker som köttätare i den kritiska åldern fyrtiofem till sextiofem
år. Man har till och med funnit att vegetarianer har färre fall av blodbrist än
köttätare. American Journal of Clinical Nutrition rapporterade 1983 i sitt
marsnummer, att kvinnor som var vegetarianer hade mindre än hälften så
många fall av benskörhet som köttätande män. Forskare på ledande
forskningsinstitut som Harvard och U.S. Department of Agriculture Survey
on American Vegetarians har erkänt att en vegetarisk kost i högindustrialiserade
områden, som till exempel USA och Västeuropa, mer än tillräckligt tillgodoser
proteinbehovet och uppfyller alla grundläggande näringsbehov." (Gabriel
Cousens i boken "Den 7-faldiga freden")
1955 skrev Ragnar Berg följande i boken "Vår kost och vår hälsa": "Ännu för
tre år sedan påstod en professor i ett föredrag i Göteborg om människans näring,
att minst 1/4 av vår näringsäggvita borde härstamma från animala livsmedel,
emedan de vegetabiliska livsmedlen endast innehåller ofullständig äggvita. Den
gode
professorn glömde därvid fullständigt bort, att bortåt 500 milj. människor på
jorden
lever vegetariskt, till stor del t. o. m. utan ägg eller mjölk. I alla tider har
det funnits
religioner, som till största delen av etiska orsaker avböjt varje animalisk
föda.
Dessutom förbisåg professorn, att vi känner till hela grupper av vegetabiliska
livsmedel, som innehåller fullständig äggvita."
Vitamin B 12
Vitamin
B 12 (kobalamin) är väldigt omdiskuterat. Det sägs att man får brist på
detta viktiga vitamin om man inte äter kött. Kommer även denna myt kanske från
köttindustrin!? Vi är faktiskt inte alls beroende av att få B 12 från födan! Om man
bara ser till att ha en god och frisk tarmflora
så bildas det
tillräckligt med B 12 i
både tunn- och tjocktarmen av de goda tarmbakterierna
vilket
sedan levern kan
förvara under lång tid.
Levern kan hålla ett förråd av B 12 som normalt räcker i
3-5 år. För att bakterierna i tjocktarmen ska
kunna bereda oss tillräckligt med
B 12 så
är det
av största vikt att den körtel,
som i folkmun kallas för blindtarmen,
fungerar
optimalt.
Det är mjölksyrebakterierna som hjälper till med detta och det
är givetvis av
samma
anledning
som det finns B 12 i mjölksyrade livsmedel. Men
om man inte har
en bra och
naturlig tarmhälsa och om levern är belastad och
utmattad så kan det hända att
man lider brist på detta
viktiga
vitamin –
oavsett om man äter kött eller inte.
Då kan du se till att äta
följande föda
som
innehåller B 12; surkål, mjölksyrade
grönsaker, kimchi, rejuvelac, tamari,
shoyu,
groddar, spirulina, sjögräs, chlorella,
persilja, vetegräs, irländsk mossa
och
FLP’s aloe vera-juice.
För att kroppen ska kunna absorbera
B 12 från födan
krävs det att det finns
tillräckligt med magsyra i
magsäcken. Förstoppning,
tarmplack, felaktig tarmflora,
enzymbrist, slembildning, utmattade och
förslappade matsmältningsorgan och
försurning är
alla "näringsfiender" som
orsakar näringsbrist
– detta gäller
givetvis också
vitamin B 12 i allra högsta grad!
Alla sorters preventivmedel (p-piller, p-stav o s v) försvårar upptaget av
B 12.
"När jag talade med en vän, som är läkare, om
en patient,
som alltid fick kämpa mot anemi, alltså blodbrist, då ansåg han, att
grundorsaken
till denna störning hos den annars friske patienten borde sökas i att
denne var
vegetarian. Patienten borde enligt läkaren absolut äta kött för att få de för
blodbildningen så viktiga B 12-vitaminerna. Men när läkaren då fick veta, att
jag,
fastän jag levt vegetariskt i 45 år, alltid hade 100-105 hemoglobin och även för
övrigt ett utmärkt blodresultat, blev han mycket förvånad och var tvungen att
ändra sin inställning något. Till vegetarisk kost hör obetingat rikligt med
gröna
grönsaker och framför allt också gröna örtkryddor, liksom de olika krassearterna
särskilt persilja, ty där finns tillräckligt med vitamin B 12." (Alfred
Vogel i boken
"Den lille doktorn") Kött innehåller
en hel
del B 12 men för att kunna
tillgodogöra sig det tillräckligt så måste man äta
köttet
rått. För som du säkert
vet så förstörs det mesta av vitaminerna vid
upphettning.
Än en gång har vi
blivit missledda att tro på skrämselpropaganda! "En
hälsosam
tarmflora
producerar många gånger mer B-vitaminer än vad som finns i en
välbalanserad
kost. Detta inkluderar den svårupptagliga vitamin B 12 som är
viktig
för att
förebygga och bli av med perniciös anemi (blodbrist). En del
näringsexperter
argumenterar om att en tillräcklig mängd av vitamin B 12 ej kan tillgodoses om
man
ej äter kött. En sådan ståndpunkt tar dock inte i akt att 85 % av köttets B 12
förstörts genom kokning. Eftersom ingen
äter rått kött, kan inte kött räknas som
någon tillförlitlig källa för vitamin B 12. Den absolut säkraste källan till en
tillförlitlig mängd B 12, är att ha en frisk tarmflora." (Robert Gray i
boken
"Handbok för tarmhälsa") Tänk också på att alkohol hämmar upptaget av
B 12.
"Det antas att om man inte äter kött, får man B 12-brist. Struntprat.
Varifrån får
de djur vars kött vi äter sitt B 12? Det finns i små mängder i växter. Men vårt
B 12
är till största delen sådant som produceras i kroppen." (Harvey Diamond i
boken
"Fit for life")
Järnmyten
Sedan har
vi järnmyten. Visst innehåller kött och framförallt lever och blodprodukter
(blodpudding, blodpalt, blodkorv o s v) mycket järn. Men detta järn är dött och
som
jag beskrivit på annat ställe i boken så är
det inget som är varken nödvändigt eller
ens
hälsosamt för kroppen och det beter sig också helt annorlunda i kroppen än
det levande järn som finns i vegetabilier. John Robbins skriver följande om
järnmyten i sin bok "Hälsans hemligheter": "Många människor tror att de måste
äta mycket kött för att få tillräckligt med järn. Det intrycket får man
verkligen från
köttindustrins reklam. Men det är missvisande. Järn är ett mineral som utgör en
del
av hemoglobinet i de röda blodkropparna och hjälper till att transportera syre
till
kroppens celler. När kroppens järnförråd är lågt eller tomt får cellerna inte
tillräckligt
med syre. Resultatet är en form av anemi och man kan känna sig trött. Tvärt emot
vad köttindustrin antyder är vegetarianer inte mer benägna att få järnbrist än
köttätare." Han skriver vidare: "Antioxidanter har med rätta rosats för
sin roll när
det gäller att förebygga cancer, hjärtsjukdom och andra former av kroniska
sjukdomar. Järn, däremot, är motsatsen till en antioxidant. Det är en kraftfull
oxidant. För mycket järn i kroppen orsakar en produktion av fria radikaler, som
i
sin tur kan skada celler och ge upphov till många olika slags sjukdomar och för
tidigt åldrande. När det till exempel finns gott om järn i kroppen, vilket
troligen
händer när kosten består av mycket kött, oxideras kolesterol till en form som
lättare kan tas upp av blodådrorna, och det kan i sin tur leda till
hjärt-kärlsjukdom.
Joniserat järn
–
som finns i växter
–
uppför sig helt annorlunda. Kroppen tar bara
upp så mycket som den behöver. När ditt behov av järn är stort tar den upp mer,
när det är lågt tar den upp mindre. Och denna kloka ordning har stor betydelse
för en god hälsa och ett långt liv." Avslutningsvis skriver han: "Hemjärn
(som
finns i kött) absorberas nästan fullständigt av kroppen oavsett om det är bra
eller inte. Joniserat järn (som finns i växter) tas upp i den mängd som kroppen
behöver. Många forskare tror numera att det är en av orsakerna till att
människor
som äter en vegetarisk kost eller någon annan växtbaserad kost i allmänhet är
friskare och lever längre än de som äter stora mängder kött." Det har
visat sig,
förutom att kroppen inte tar upp mer järn än den behöver från vegetabilier,
att det järn som härstammar från råa vegetabilier inte är så speciellt
oxiderande som t ex det järn som finns i kött, gjutjärnsstekpannor och
järntillskott. Dessutom är jag väldigt frågande till hur man har kommit fram
till vilken järnmängd i blodet som anses "normalt"? Troligen har man fastställt
detta värde utifrån mätningar på köttätare vilka enligt ovanstående studier
har alldeles för höga järnvärden. Jag tror att man skulle ha fått ett mycket
lägre järnvärde (och även ett lägre vitamin B 12-värde!) om man hade utgått
ifrån mätningar på det hälsosamma
och friska hunzafolket. Mina egna
erfarenheter är att man ofta rutinmässigt
rekommenderar järntabletter till
friska människor som absolut inte behöver
det bara för att man har fått
alltsammans om bakfoten. Jag har träffat på
så många som har fått den
rekommendationen och blivit dåliga i magen av
dessa järntillskott. Jag litar
mycket mer på det som kroppen visar och
hunzafolkets bevisliga friskhet
än uppskattade värden utifrån ett fastslaget
"normalt" genomsnittsvärde.
Har man lärt sig grunderna för hur man ska
äta och har
väl
fungerande
matsmältningsorgan så finns det ingen
anledning att oroa sig för
järnbrist.
Om man dock äter felaktigt och har
förslappade och utmattade
matsmältningsorgan så kan det givetvis hända
att det uppstår näringsbrister
–
ja
det är t o m högst troligt. Men detta
gäller både köttätare likaväl som
vegetarianer!
"Många fall av trötthet
(lågt Hb) skulle ha större nytta av att se
till
att tarmfloran var optimal, istället
för att ta järntabletter."
(Robert Gray i
boken
"Handbok för tarmhälsa")
Det är också väldigt viktigt att levern
fungerar
tillfredsställande för
att
kunna
tillgodose kroppens järnbehov.
Järnupptaget i
kroppen hindras av
alla
mjölkprodukter
och av te (ej örtte!)
och kaffe och för lite saltsyra i
magsäcken vilket man
bör tänka på.
Bra källor
med levande, joniserat
och
naturligt järn finner vi i; aprikos,
björnbär, bovete,
brysselkål,
brännässla, bönor,
chia, fikon, groddar,
Gröna drinkar, gröna ärtor,
grönkål,
gula ärtor, gurka, havre,
hirs,
honung,
jordgubbar, jordärtskocka,
katrinplommon (kallas
ibland
för sviskon),
kikärtor, kli, korn,
kål, körsbär,
linfrö, linser, lök, mangold, nypon, nötter,
oliver,
pepparrot,
russin, råg, råris, rödbetor, savoykål, sjögräs, vete (fullkorn),
vitlök
och
framförallt i
bladgrönt (persilja, ruccola,
spenat
o s v).
Köttkonsumtionens miljöbelastning
Något som
få personer vet om är att den STÖRSTA påfrestningen på vår natur och
miljö kommer från köttkonsumtionen! Köttindustrin belastar vår miljö mycket mer
än
t ex världens sammanlagda transportsektor och det ger lika stora utsläpp av
växthusgaser att tillverka en liten hamburgare som att köra en bensindriven bil
en
mil. Tyvärr så har inte de olika miljöorganisationerna uppmärksammat detta
eftersom de troligen inte själva kan tänka sig att sluta äta kött!? Den mängd
näringsämnen som går förlorad när man utfodrar boskap med spannmål för att
sedan äta köttet är 90 %
av proteinerna, 99 % av kolhydraterna och 100 % av
fibrerna. Detta istället för
att
vi själva skulle kunna använda åkermarken till grödor
vi själva åt av.
4.000 m2
åkermark kan producera 9.000 kg potatis på ett år men
bara 70 kg kött!
2 tredjedelar av allt odlat spannmål i Sverige används som
djurfoder och bara
1 tredjedel till människoföda. Det skapas 14 kg växthusgaser
av varje kg nötkött som produceras och det kan jämföras med 0,2 kg för varje
kg rotfrukter. Köttindustrin är den största
bidragande orsaken
till att
skövlingen av de värdefulla och livsuppehållande
regnskogarna avverkas för att
bereda mark till att föda upp köttdjur –
70 % av all skövlad skogsmark
går åt till
detta! Ca 26 % av jordens isfria
landområden upptas av köttindustrin.
Vattenförbrukningen vid hushållandet av
djuren, slakt, frysning, förpackning,
upphettning o s v inom köttindustrin är
ENORM! För att producera 1 kg
nötkött går
det åt ca 25.000 liter vatten vilket
ska jämföras med t ex att
producera 1 kg vete
som kräver ca 200 liter vatten!
Över 800 miljoner människor lider idag av
hungersnöd
och svält och
varje dag dör 24.000 människor, varav 18.000 är barn under
5 år,
p g a detta. INGEN människa skulle behöva lida av svält eller vattenbrist
idag i
världen om vi alla blev vegetarianer! Även att minska ner på sitt köttätande är
också
givetvis tacksamt för dessa globala problem. ”Om du tror att du inte
behöver göra
något åt Jordens problem, då är du ett av dem.” (okänt ursprung)
Gabriel Cousens skriver i boken "Den 7-faldiga freden": "Vad vi äter påverkar
direkt
världssvälten och den globala ekologin. I boken Diet for a New America,
redovisar
författaren och samhällsaktivisten John Robbins följande tankeväckande fakta om
en
kost innehållande kött: Varje år dör sextio miljoner människor av svält; våra
regnskogar
och andra skogar runt om i världen förvandlas oroväckande fort till öken, vilket
påskyndar
växthuseffekten; enbart i USA försvinner årligen sexton miljoner km2
matjord; mycket av
vårt vatten är förorenat; och vi kommer att få brist på rent vatten. Uppfödning
av djur för
kött- och mejeriproduktion påverkar mycket starkt vårt ekologiska system. Den
svarar
för cirka åttiofem procent av matjordsförlusten och omkring hälften av den
totala
vattenförbrukningen i USA. Boskapen producerar tjugo gånger mer exkrementer än
den
mänskliga befolkningen i USA. Vanligtvis äter boskapen i USA spannmål och
sojabönor
i mängder som skulle kunna föda den amerikanske befolkningen fem gånger om. Den
totala mängden boskap i världen äter vanligen ungefär dubbelt så många kalorier
som
hela världsbefolkningen tillsammans förfogar över. Ekologiskt sett är det
chockerande
(vilket författaren Frances Moore Lappé påpekar i sin reviderade utgåva av
Recept för en
fattig planet), att köttätare behöver 15 m3 vatten per dag och 14 000
m2
mark per år
för att producera de kött- och mejeriprodukter som de konsumerar. Veganer, eller
de
som inte äter varken kött- eller mejeriprodukter, behöver 1 m3 vatten
per dag och
700 m2
mark per år, för att förses med föda. Detta innebär att uppskattningsvis
tjugo veganer kan leva av samma markyta och vattentillgång, som krävs
för att försörja en enda köttätare med mat. Den som inte äter
mejeriprodukter
eller kött räddar 4 000 m2
skog varje år tack vare att dennes kost kräver mindre
resurser. På vår planet, med dess oavbrutna ökning av mark- och vattenbrist, är
detta en betydande skillnad. Den berömde näringsexperten Jean Mayer meddelade
i en utfrågning i US Select Committee år 1977 att om köttätare skar ner på sin
årliga köttkonsumtion med tio procent, skulle de sextio miljoner människor som
svälter ihjäl varje år kunna få tillräckligt med mat." Han skriver vidare:
"Även om
vissa av oss vill blunda för det, påverkar vårt matval den planetariska
organismen.
Även om många av oss har arbetat för Jordens överlevnad, är det viktigt med en
vegetarisk kost så att det inte blir en konflikt mellan hur vi lever och vad vi
tillsammans gör för att rädda planeten. Enligt den amerikanska tidskriften
Vegetarian Times april 1990 stöder för närvarande 76 procent av USA:s befolkning
ekologiska åtgärder för att rädda planeten, men endast 2,8 procent är
vegetarianer.
Syster Elizabeth Seton sammanfattade vår uppgift på ett träffande sätt: "Lev
enkelt
så att andra helt enkelt kan leva.""
Vegetarisk kost gynnar livet
Under
första världskriget drabbades Danmark av en handelsblockad vilket gjorde
att landets matbehov inte tillfredsställdes. För att förhindra svält och
hungersnöd
bland befolkningen så fick Mikkel Hindhede, en läkare och näringsexpert,
uppdraget av de danska myndigheterna att försöka lösa problemet. Eftersom
Danmark redan på den tiden var en stor köttproducent så förstod han att mat-
och spannmålsförråden inte kommer räcka som föda till både köttdjuren och
befolkningen. Han insåg också hur mycket näring som förlorades genom att äta
spannmålen och potatisen indirekt – alltså genom att äta kött från djur som
blivit
uppfödda på det. Därför gav han order om masslakt på större delen av alla
köttdjur
i hela landet och de planterade sedan istället potatis och spannmål på marken
som
förut använts till djuren. Givetvis åts slaktköttet upp av befolkningen men de
sista 2
åren av kriget (1917 och -18) levde 3.000.000 danskar på vegetarisk föda med
mycket lågt proteininnehåll! Detta är världshistoriens största dokumenterade
vegetariska experiment. Det innebar att nästan hela danska befolkningen ingick i
experimentet – undantaget var det allra rikaste samhällsskiktet som hade råd med
lyxen att köpa kött till höga överpriser och enstaka bönder som fortfarande hade
några få köttdjur kvar i sin ägo. En mycket glädjande effekt av detta experiment
som
Hindhede och myndigheterna märkte var att antalet dödsfall p g a sjukdomar
kraftigt sjönk under dessa 2 år! Dessutom blev det en radikal minskning i
sjukdomsstatistiken när det gällde nya rapporterade sjukdomsfall. Efter
kriget
började landet åter med sin köttproduktion och därmed också köttkonsumtion
vilket
gjorde att sjukdomsstatistiken snabbt återgick till de högre nivåerna som man
hade
innan handelsblockaden.
Det finns
många anledningar till varför man bör vara försiktig med köttätandet men
jag har förhoppningsvis ovanför gett dig lite djupare kunskap om ämnet. Är man
frisk
och pigg så brukar jag inte rekommendera att man i så fall ska sluta äta kött
utan
istället att man kan försöka inskränka det till att bara äta det 2-3 ggr/vecka.
Detta
kommer din hälsa och kropp gynnas mycket av! Men för att verkligen uppnå
optimal hälsa så anser jag att man bör sluta äta kött. Och samtidigt
minskar du
kraftigt riskerna att drabbas av någon ”välfärdssjukdom” såsom – reumatism,
gikt,
njurbesvär, tarmbesvär, övervikt, njur- och gallstenar, cancer,
benskörhet,
höga och skadliga
kolesterolvärden, hjärt- och kärlbesvär o s v men framförallt
kronisk trötthet
som idag
är en väldigt vanlig åkomma. ”Människans energifattigaste
föda är kött, det
må vara
slaktkött, vilt, fågel eller fisk. Vid förbränningen i kroppen
förorsaka dessa
ämnen den
största energiförlusten, tillföra de kemiska föreningarna
för mycket syror och
förgifta
dessutom vävnader och blod med urinsyra.”
(Dr Maximilian Bircher-Benner i boken ”Råkost och fruktdiet för friska och
sjuka”)
Din
ekonomi kommer också att få ett rejält uppsving om du slutar äta kött.
Den största delen av matbudgeten går åt till köttet jämfört med grönsaker och
frukt som är mycket billigare. Hur många känner du som lider av proteinbrist?
Jag har träffat på någon enstaka person som terapeut – t ex anorektiker – men
de lider ju egentligen brist på alla näringsämnen och
inte specifikt av proteinbrist.
Däremot har jag genom åren träffat på hundratals personer som lidit av
svåra kval
och sjukdomar p g a överdriven proteinkonsumtion! "Om man äter mer
protein än
kroppen behöver för att bilda och reparera vävnad används det i stället som
energikälla,
som bränsle. Men protein lämpar sig inte som bränsle i kroppen. Eftersom
proteinmolekylerna är stora och komplexa kräver nedbrytningen och metabolismen
av
proteiner mer energi än nedbrytningen och metabolismen av kolhydrater och fett.
Protein är med andra ord mindre effektivt som bränsle: proportionen mellan den
mängd
energi som förbrukas och den energi som produceras är inte lika fördelaktig som
för
andra näringsämnen. En praktisk konsekvens av detta är att om man äter
proteinrik
föda förbrukas en hel del energi vid matsmältningen, och mindre energi är
tillgänglig
för läkningsprocesserna. Det finns ett annat problem med protein som bränsle:
när
protein förbränns bildas skadliga slaggprodukter. Kolhydrat och fett, som enbart
består
av kol, väte och syre, bildar koldioxid och vatten vid förbränning. Protein
innehåller
kväve, som vid proteinmetabolismen bryts ner till kraftigt toxiska kväverester.
Det är
levern som får ta hand om dessa rester och de omvandlas till urinämne, en enkel
förening som också är mycket giftig. Njurarna måste sedan utsöndra urinämnet.
Att levern och njurarna tas i anspråk för dessa uppgifter innebär att kroppens
självläkningssystem inte har tillgång till hela deras kapacitet. Dessutom kan
kväveföreningarna som bildas vid proteinmetabolismen irritera immunsystemet, och
därmed ökar risken för allergi och autoimmun sjukdom, och det är ett tecken på
att
kroppens försvar är försvagat. Av alla dessa skäl är det bäst att inte äta för
mycket
protein." (Andrew Weil i boken "Bli frisk av dig själv") Man kan lida av brist
på vissa
viktiga näringsämnen som vegetarian men det är större risk att man som
köttätare
lider av allehanda brister, sjukdomar och krämpor vilket talar för en vegetarisk
livsstil
om man vill leva ett hälsosamt liv. Enligt min mening så är hysteriet omkring
järn-,
vitamin B 12- eller proteinbrist kraftigt överdrivet. Oavsett om man äter kött
eller är
vegetarian så är det i båda fallen oerhört viktigt att man lär sig
hur man ska äta!
De som är allra mest fast i proteinhysterin är de som själva aldrig skulle våga
prova
att utesluta animaliskt kött i deras kost. Inte ens under en kortare period för
att
verkligen få en djupare förståelse för hur man påverkas av det. De är alltså
fast i sina
egna teorier istället för att leva i verkligheten (i praktiken). Det man
bör tänka på om
man väljer att äta kött är att inte kombinera det med stärkelserik föda i samma
måltid
för det kan kroppen inte smälta. Då uppstår skadliga extra mycket jäsnings- och
förruttnelseprocesser i mag-tarmkanalen. Jag anser att det inte finns någon
näringsmässig anledning att äta kött. Men det kan finnas andra anledningar t
ex
sociala, kulturella, känslomässiga eller mentala. Du får själv känna
efter om
du tycker du behöver äta kött eller inte men för att verkligen veta vad som är
bäst för
dig så är det en mycket god idé att under en tid, t ex 3 veckor, prova att
utesluta kött
helt så du har en riktig referensram för hur det påverkar dig och din hälsa.
Tyvärr så
har effektiv rädslopropaganda gjort att just "proteinmyten" är den mest
indoktrinerade myten gällande kost och hälsa i västvärlden.
Jag får ofta frågan:
- Hur får du i dig dina proteiner? från de flesta människorna (läs
köttätare!) när jag
berättat att jag är vegetarian. I själva verket är det de som borde besvara
följande:
- Hur lyckas du och din kropp hantera den försurning, förstoppning,
förruttnelse,
urinsyra, slembildning, energiförlust, belastning, förgiftning och kraftiga
försvagning
av immunförsvaret som ditt köttätande medför?
"Undvik kött
– två liv hänger
på det!" (Richard Anderson i boken "Cleanse & purify
thyself book two") Att först successivt
minska ner,
och sedan många år tillbaka,
helt upphöra med
köttätandet är något
av det
absolut bästa jag har gjort för min
hälsa. Det är en mycket kärleksfull gåva till mig själv och moder Jord!
ÄR DU TRÖTT? – SLUTA ÄT KÖTT!
(illustration av ANNA FABBRI)
Läs även:
Att äta kött
Protein
Litteraturtips om Kött:
Böcker
skrivna av ARE WAERLAND, INGER WAERLAND, EBBA WAERLAND och
NORMAN WALKER.
PAAVO O. AIROLA – Hälsohemligheter
JOHN ROBBINS –
Diet for a new America
TED MORTER – Your health your choice
TED MORTER – An apple a day?
T. COLIN CAMPBELL & THOMAS M. CAMPBELL II
– The China study
GABRIEL COUSENS – Conscious eating
GABRIEL COUSENS – Andlig näringslära (sid 129-138)
HARVEY &
MARILYN DIAMOND – Fit for life (sid 84-98)
HARVEY DIAMOND – Fit for life II: living health (sid 231-241)
HIROMI SHINYA – The enzyme factor (sid 13-25)
Länktips om Kött och miljö:
www.klimathotet.net